1 En titt i backspegeln.
I avvaktan på resultatet av överklagandeprocessen, finns det nog anledning att titta i bakspegeln och se över argumenten för införandet av TETRA i Sverige. Huvudargumenten:
- TETRA är Europa-standard för blåljusen.
- Schengen-samarbetet kräver TETRA.
- Blåljusen kan inte samverka i de nuvarande näten.
- Det blir billigare än de nuvarande analoga näten.
- Det blir bättre räckvidd
- Det finns snart inga analoga utrustningar eller reservdelar att köpa.
2 TETRA är Europa-standard för blåljusen.
.En utbredd uppfattning är att TETRA skulle utvecklats för blåljusen, men så är inte fallet. Forsknings- och utvecklingsinstitutet ETSI fick i början av 1990-talet ett uppdrag av EU att utveckla ett Pan-europeiskt system för landmobil radiotrafik. Projektet, som fick namnet TETRA, finansierades av såväl EU som av industrin. I samma veva påbörjades ett antal länder, bl a i Nederländerna, Storbritannien och Sverige projekt för modernisering av polisens radionät i dessa länder. Den gemensamma nämnaren för dessa projekt blev att resp. lands regering ansåg att ett projekt enbart för polisen skulle bli för dyrt, utan det borde även omfatta övriga blåljusorgan. Det var således ekonomin som styrde, någon uttalad avsikt att förbättra samverkan mellan blåljusorganen fanns inte med.
Utvecklingen kan bäst skisseras med uttrycket "ETSI och polisen i ett antal länder fann varandra". Det blev rena julklappslista för polisen, alla möjliga finesser skulle finnas i TETRA. Övriga blåljusorgan fick väl hänga med i svängen, men var sällan representerade i utvecklingsarbetet. Optimismen var stor, här skulle den sagolika framgången med GSM upprepas.
3 Schengen-samarbetet kräver TETRA.
Nog fanns den ambitionen, men Frankrike lyckades sabotera den. Man föredrog att skydda det egna landets industri, som hade utvecklat ett konkurrerande system TETRAPOL. Därmed sprack samordningstanken. Art 44 i Schengen-avtalet, som sedermera infogades i EU-avtalet (Amsterdam 1997) blev ett urvattnat stycke, som bara nämnde radiokommunikationen i allmänna termer.
|
4 Blåljusen kan inte samverka i de nuvarande näten.
Här kan man inte tala om missuppfattningar, utan direkt vilseförande uppgifter, som upprepats till leda från TETRA-förespråkarnas håll, nu senast i RAKEL-utredningen. Sanningen är den att samtrafik mellan de svenska blåljusorganen säkerställdes redan på 1970-talet genom ett antal frekvenser i bandet 78-80 MHz, i första hand på den s.k. brandriksen 79,0375 MHz. Numera har även Vägverket, Tullen, Kustbevakningen, m fl, tillgång till denna samtrafiksmöjlighet!
5 Det blir billigare än de nuvarande analoga näten.
Ett flertal tunga remissinstanser har framfört tvivel över RAKEL-kalkylerna. I ett gemensamt yttrande skriver Komunförbundet och Landstingsförbundet: "Förbunden anser dock att kostnadsberäkningarna grundas på ett antal osäkra faktorer exempelvis när det gäller i vilken utsträckning som befintliga infrastrukturer kan användas och hur många extra sändarenheter som behövs för att motsvara systemets kravspecifikation. Även antalet användare och tidpunkten för deras anslutning påverkar kostnaderna. Mot bakgrund av detta vill förbunden med skärpa framhålla att varken landsting eller kommuner får belastas med ökade kostnader i förhållande till utredningens beräkningar om det visar sig att kostnaderna kommer att överstiga utredningens beräkningar. Utredningens förslag innebär förbättringar vad avser bland annat säkerheten vid kommunikationer vid svåra olyckor och katastrofer. Systemet är emellertid också tillkommet för att öka robustheten och säkerheten vid höjd beredskap och krig. Detta är ett statligt ansvar. Staten har tagit sin del av ansvaret genom att via anslag från statsbudgeten svara för viss del av infrastrukturen. Landsting och kommuner bidrar också med ett icke oväsentligt belopp till infrastrukturinvesteringarna (ca 30 procent)."
Riksrevisionsverket skriver. "Riksrevisionsverket anser dock att vissa förhållanden är ofullständigt belysta. Det gäller t ex behovsanalyser för olika myndigheter.
Riksrevisionsverket anser även att värdet av samverkan mellan skydds- och säkerhetsmyndigheterna borde ha analyserats mera ingående av RAKEL. Alternativa tekniska lösningar samt olika ambitionsnivåer och vilka konsekvenser dessa får, borde också ha redovisats.
|
Februari 2006 England: Hälsoeffekter av 3G och TETRA.
For some it is more than a minor irritant. When a TETRA mast went live just a few hundred yards from Littlehamptom Primary School in Sussex in 2004, 11 children were sent home with headaches and nosebleeds. According to Mr Morrison, all the Thornwood sufferers began reporting microwave symptoms at the same time as two masts, 3G and TETRA, were put up in the area. “There are now 15 masts in the Partick area,” he added. “The worst affected are those who live in the cross-lines between the 3G and TETRA masts.
“People here are getting angry because they feel they are being ignored. Everyone wants to know why the authorities won’t recognise what’s going on — why are they covering this up?”
|
RAKEL borde ha redovisat om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt/omöjligt att tillgodose skäliga sambandskrav genom att göra mindre förändringar i redan existerande kommunikationssystem. Är det exempelvis möjligt och vad skulle det kosta att vid behov prioritera skydds- och säkerhetsmyndigheternas nummergrupper i GSM-nätet? De ekonomiskakalkylerna är allmänt sett väl genomförda. RAKEL borde dock ha redovisat stabiliteten i kalkylerna om olika användare inte avser att ansluta sig. Dessa kompletterande analyser borde ha varit möjliga för RAKEL att göra även med hänsyn till erhållna direktiv."
6 Det blir bättre räckvidd.
En sanning med stor modifikation. Räckvidden är - utöver topografin - främst beroende på frekvensbandet och placering av basstationerna. RAKEL utlovar samma räckvidd som för de nuvarande anloga radionäten, men det skär sig mot de klagomål från lokalt polishåll, som förväntar sig avsevärda förbättringar av räckvidden när TETRA kommer.
7 Det finns snart inga analoga utrustningar eller reservdelar att köpa.
Även detta är en sanning med stor modifikation. Det är klart att de tillverkare, som helt vill satsa på TETRA, ger det svaret, dumma vore det väl annars. Det är den gamla sanningen: "Som man ropar i skogen får man svar!".
8 Sammanfattning
Det är alltid vanskligt att dra fram en lista med olika argument, faller ett argument är risken stor att även de övriga argumenten ses med misstänksamma ögon. TETRA-förespråkarna med RAKEL-enheten i spetsen, borde i stället koncentrera sig på en objektiv information, som redovisar såväl nack- som fördelar. Tyvärr uppfattas den information, som nu sprids,ofta som ett "Halleluja", som lätt kan bli en bumerang.
|